Nya erfarenheter och självförtroende

Det blev ju rivstart med nytt jobb för mig. Trivs verkligen bra på jobbet, som "kvalificerad kundtjänsthandläggare". Det har inneburit en ny värld för mig på många sätt. Jag valde ju att lämna lärarjobbet för tillfället, då jag inte längre ville vara springvikarie, utan VETA hur mycket och när jag ska jobba. Den nya värld som öppnats har gjort att jag fått en hel del tankar :) Jag är bland de äldre på kontoret, har en jobbarkompis som jag varit fröken åt..... De flesta på kontoret är runt 20 år. Ja, jag är ju bara 23, så det är ju inte så mycket äldre, men i all fall ;) Men jag känner att jag faktiskt har en hel del erfarenhet med mig i ryggsäcken. Både från mitt jobb som lärare och L&B. Jag har mött väldigt många människor i olika situationer, föräldrar på utvecklingssamtal, kollegor i personalrummet, omorganisationer på olika skolor, arbetslagsutveckling, kunder via L&B, företagsledningar och diskussioner om hur man ska utvecklas och mycket mer. Allt det här känner jag faktiskt att det finns i min ryggsäck och det är BRA för självförtroendet :) Att sätta sig själv i situationer som är nya för en är jobbigt ibland, men när man känner att man klarar mer och mer så stärker man ju också självförtroendet.

Det sägs ju att man ska byta inriktning minst tre gånger i sitt arbetsverksamma liv och det håller jag faktiskt med om! Känslan och erfarenheterna man får med sig från lika arbetsplatser och yrken är otroligt nyttigt. Känslan av att gå från något som man KAN till något som är NYTT och som man känner sig osäker på är jobbigt, men otroligt nyttigt!

Det här med självförtroendet är ju något som är otroligt viktigt! Jag hoppas att mina killars självförtroende gör att de vågar stå emot när det gäller, att de står upp för sina kompisar när det inträffar, att våga tro på sig själva och att de är stolta när de lyckas. Just nu tänker jag på I´s första serietävling i löpning. Han är äldst i sin klass och springer mot dem som är år yngre. Han ledde från start till mål :) Vann enkelt.... Storebror G var inte med första gånger pga hosta och konstaterade att han skulle i sin klass springa mot dem som var ett år äldre...... Han la ihop det till att han skulle ju INTE vinna :( Men med peppning och stöd så sprang han i alla fall veckan därpå och kom fyra!!! Han var överlycklig!!! Han var så stolt över sig själv och sin insats.

Så, det var några tankar och lite svammel från mig. Vad tänker du på just nu?